Författaren Per Hagman skrev en gång i Lollipopfestivalens programblad att de konserter
han mindes bäst var de han missat. "Det som stannar i hjärtat är ju det som kunde ha
påverkat en, som kunde ha förändrat en", förklarade han. "Det är saknader, förluster och
misslyckanden som stannar i hjärtat. Det är saknader, förluster och misslyckanden som
skapar negativ energi och negativ energi driver framåt."
Jag förstår precis vad han menar. Våndan över att ha missat en konsert dröjer kvar längre i
kroppen än lyckoruset efter en spelning. Jag är fortfarande övertygad om att Kraftwerk i
Solnahallen 1991 (jag hade matteprov dagen efter) hör till historiens bästa konserter - liksom
PJ Harvey och Tricky på Gino 1995 (fick ingen biljett), Depeche Mode i Eriksdalshallen 1984
(fick inte åka för mina föräldrar), The Arcade Fire på Cirkus 2007 (var i Gnarp den kvällen)
och The Game på Nalen 2006 (inbillade mig att han, likt de flesta gangsterrappare, inte skulle
vara lika bra live som på skiva) [...]
- Fredrik Strage (DN.se 11.10.07)
2 kommentarer:
Jag tycker vi ska strunta i att gå på Kent's spelning den 6/12 i Lund. Dels för att minimera risken för att bli besviken och dels för att få oss att tro att vi missat världens grymmaste spelning med Sveriges största rockband?
åh vilket fint citat.
läser helt klart alldeles för sällan på din blogg..!
Skicka en kommentar