Efter ett känslomässigt farväl till lillasyster på Kastrup i lördags morse åkte
"mamma, pappa, barn" vidare till Ishöj för att besöka Miró-utställningen på Arken.

Det första som sker är att vi springer rätt in i Lars Vilks som är där som
guide för en konstförening. Vi får ögonkontakt och jag finner mig oförmögen
att titta bort. Han har en väldigt... intensiv... blick (understatement).

Miro bjuder på intressanta former och mönster i hans signaturfärger rött,
grönt, blått och gult. Allt som allt lite för abstrakt för mig. Gillade
tavlorna mer än skulpturerna.

Intressant var också Bornholmsmålaren Oluf Høst. Stämningsfulla målningar där
han som smått besatt återkommer till vissa centrala platser om och om igen.
Missa inte filmen om Olufs liv som man kan se där.

God brunch var där också.