i want a feeling for a dog...

har den stora förmånen att bo bara ett stenkast från ribban och havet.

har svårt att tänka mig att inte bo nära havet. strandtomt är inte

nödvändig per se, men kuststad däremot.

frihetskänslan är enorm. att komma hem en kväll under vinterhalvåret och

inte kunna se havet, men att kunna ana det, att i mörkret höra bruset från

vind och vågor, att känna doften av tång och salt. priceless!

mina första levnadsår spenderades i ett mysigt samhälle i utkanten av Frankfurt am Main.

inget hav i mellersta tyskland, men floden Main var en liten tröst (?).

därefter spenderades 3-4 år i olika omgångar i Benghazi (obs! kuststad, bara så

att ni vet) (i Libyen) tills familjen flyttade tillbaka hem till Sverige och Malmö

(obs! kuststad, bara så att ni vet), där jag började i 2:a klass på Fridhemsskolan.

Malmö har fortsatt vara mitt hemvist sedan dess. skulle jag lämna för en annan stad

så krävs hav. as simple as that! (Paris är dock undantaget som bekräftar regeln).