hell is 'round the corner where i shelter...

Gabriel Fauré (1845-1924)


Konserthuset besöktes ikväll med mamma - "Allhelgonafrid".

1:a halvan, Mahlers "Des Knaben Wunderhorn", var inte särskilt intressant. Alldeles säkert ett

gediget hantverk, men gav inga nämnvärda känsloyttringar, snudd på likgiltighet...

Då var 2:a halvan betydligt bättre - Faurés "Requiem op 48". Malmö Symfoniorkester tillsammans

med Lunds Vokalensemble var en fantastisk konstellation (det är så mäktigt med stora körer!!!),

speciellt 1:a satsen - "Introit et Kyrie".

Annars var den stora behållningen gästdirigenten Johannes Gustavsson. Han var så lik Mr. Bean

till utseende, hållning, mimik och kroppsrörelser att mamma och jag ibland hade svårt att hålla oss

för skratt. Dessutom var han vid några tillfällen rysligt nära att fäkta omkull de kvinnliga solisterna.

Tack vare divine intervention slapp vi en sådan "olycka".